Fredag

Resor

Fredag den trettonde… Vi vaknar upp i hopp om att det ska vara strålande väder. Men icke! Idag öste verkligen regnet ned i föera timmar och det tog aldrig slut kändes det som. Men framåt lunchtiden då hade de flesta molnen blåst iväg ut över Atlanten och solen kom sakta fram. De där tio regndagarna om året har alltså vi under den här veckan förbrukat två ut av. Det blev helt enkelt träning inomhus i en stor sporthall. Vi älskar att gå på klassen 10-11 som idag var Fitball. Massa styrkeövningar med pilatesboll. Därefter fick det bli ett corepass i gymmet, även det med instruktör.

Idag bytte vi balkonglunchen till poolbaren, där vi beställde mat. Vid denna tiden hade solen börjat titta fram. Innan vattengympan började (som är en av favoriterna) så valde vi solstolarna. Eller rättare sagt är jag mer i poolen än uppe på land.

Sen var det dags för Bootcamp på stranden. Jag var i prencip livrädd innan eftersom jag misstänkte hur det skulle vara. Smutsigt, jobbigt och ansträngande. Så var det också! Jag som inte gillar att bli skitig, blev sandig hela jag. Här är det inte vit fin sand, utan svart lavasand eftersom det är en vulkanö. Men själva Bootcampen var också riktigt rolig på sitt sätt. Avslutningsvis är det skönt med stretchen och relaxen som finns varje dag.

På kvällen efter dusch och mat hade alla ledarna en fashionshow där de visade upp kläder från butiken. Ett litet mysigt avslut på den här fredagen. (ps musklerna börjar kännas lite mer normala igen och jag så gott som röra mig som vanligt utan att träningsvärken hindrar mig).

Torsdag

Resor

Ojojoj vet inte riktigt var jag ska börja någonstans. Kanske med att jag vaknade upp och hade fruktansvärd (skön) träningsvärk jag aldrig haft tidigare. Eller kanske med att det har regnat en stor del av dagen och solen har endast lyst bakom molnen. Och då ska jag nämna att Fuerteventura endast har 10 regndagar om året.

Ingen morgonyoga, eller jogg idag. Istället startade vi dagen med frukostbuffén. Vidare testade vi på Combat, något som var superroligt, superjobbigt och supersvettigt tillsammans med den bästa instruktören som finns här (eller som jag någonsin varit med om). För den som inte vet vad Combat är, mycket boxning i luften samt kickar, kanske lite likt karate på något sätt. Direkt efter cirkelträning. Två varv med femton stationer där man tränade i en minut och direkt efter i 10 sekunder hade vila/bytte station. Cirkelträningen passar de flesta, det är varierande och det aktiverar hela kroppen med alla dess övningar. Här kom regnet, här kallades det spöregn och trodde vi ville lägga av. Men hemma skulle det vara lite vanligt novemberregn och man lägger inte av bara för man blir lite blöt. (Vi var ju redan blöta av all svett).

Ett litet svalkande dopp i poolen, som jag kan nämna att vi var ensamma i. Efter lunchen körde vi på Aqua aerobics idag igen, för det var så skönt för kroppen och för att det var roligt. På eftermiddagen sa verkligen musklerna ifrån och det enda kroppen tillät var simning. Lugn skön simning där jag kunde sträcka ut ordentligt. Jag hade en bana för mig själv, jag simmade i närmare en timme. Men enbart för att mjuka upp kroppen. Avslutningsvis på samma sätt som igår så gick vi på Stretch & Relax. Något som var riktigt skönt för kroppen idag. Det jag kan nämna var att för mig tog det idag flera minuter att byta position vid dessa övningar just för träningsvärken i vissa muskelgrupper.

Det bästa botemedlet till träningsvärk är att träna och aktivera musklerna. Samt att man inte bara vill ligga kvar inne hela dagen. Jag vill testa på så mycket som möjligt, sålänge kroppen tillåter denna vecka. Och det ska ni veta att jag lyssnar riktigt noga på kroppen. Därför försöker jag stretcha mycket, ta det lugnt i mellanåt och fylla på med energi i form av god mat. Buffén har återigen varit kanoners, de byter mat varje måltid vilket jag älskar eftersom man får testa på massor av nya saker.

Trots regnet har det varit en underbar dag, Combaten var riktigt rolig och relaxen på slutet var välbehövlig. Värmen har varit alldeles lagom för att träna i och regnet var bara svalkande skönt. Den lätta brisen som ligger över Playitas större delen av tiden är bara bra. Det är ofta blåsigt här, men det behövs för att man ska kunna träna till fullo.

Avslutningsvis vill jag bara berätta att jag såg en pytteliten ödla idag när vi var påväg till poolen. En riktigt cool sådan. Man är inte riktigt van vid det hemma, tyvärr var den snabb så hann inte ta kort. Annars tycker jag djurlivet verkar vara ungefär som i Sverige. Fast istället för renar som de varnar för här på skyltarna är det getter som är vilda. Men Spanien tyckte det var för dyrt att göra varningsskyltar för getter bara för att använda på Fuerteventura att de satte dit Varning för renaristället.

Onsdag

Resor

Dag två på reseorten och allt börjar verkligen på riktigt. Kroppen är van vid tiden hemma att det inte var något problem att stiga upp till Sun salutation och därefter en liten morgonjogg på nästan två kilometer så att kroppen vaknar till liv. Efteråt var det frukosttime och spana in vad de hade att erbjuda, var frukosten lika bra som middagen? Självklart och även där hade de mer än allt. Ingen kan ju vara besviken! Ta den tid som behövs, sitta i nästan en timme, ta det lugnt och bara njuta av en himmelsk start på dagen.

Vid tiotiden när solen började bli stark testade vi på pilates som kändes lite som yoga fast med ännu mer styrka. Direkt efteråt var det ett intervallpass som vi testade på, flera olika styrkeövningar som man gav järnet på i 40 sekunder och vilade i 20.

Efter nästan 2,5 timmes träning var det skönt att lägga sig vid poolen och bara ta det lugnt samt svalka av sig i vattnet. Timmen på dygnet började bli lunchtid och vi gick till lilla shoppen och köpte med oss yoghurt och bröd. Satte oss på vår balkong och bara njöt.

Sedan var det dags för aqua aerobics, vattengympa med annat namn. Galet roligt när hela poolen var fylld med stora som små som kämpade på. Instruktören var riktigt duktig också, samma som vi hade haft under de två tidigare passen. Men det räckte inte riktigt med träning där. Vi begav oss till multicourten för ett steppass och avslutningsvis stretch. För att tänja ut musklerna som har fått jobba idag.

Vi avslutade denna dag med en grym middag idag igen, den här gången med en helt ny buffé. Hur mycket mat finns det egentligen? Man känner sig rätt så nöjd där sedan. Det blir mörkt snabbt här (vid 21 är det kolsvart), men värmen finns där alltid. Dagen har inte varit gassande varm, vilket har varit skönt. Temperaturen skulle jag gissa landar runt 25-30 grader och alldeles lagom för min del. De svalkande vindarna är ett måste. Ett tag var det lite molnigt också, vilket kan vara skönt i mellanåt, speciellt när man tränar. Nu några timmars sömn för i morgon väntar en ny spännande dag.

Tisdag

Resor

Äntligen kom vi iväg till mitt drömresemål Playitas som jag har hört så mycket bra och roligt om. Dagen började redan på natten till tisdagen. Från resecentrum i Jönköping tog vi Swebus 1.40 till Arlanda. Fem timmar senare var vi framme på Sveriges största flygplats, redo för take off. Eftersom jag bokade resan genom Apollo ingick allt och vi flög med deras egna flygbolag. Runt 14-tiden (lokal tid, tidsskillnad en timme efter som England) var vi på spansk mark efter drygt sex timmars flygresa. Där blev vi upphämtade med buss som tog oss till lägenhetshotellet och Playitas. Resan gick faktiskt riktigt bra, relativt snabbt också om man tänker på att vi redan då hade varit igång 14 timmar.

När vi hade checkat in och packat upp mm var det dags för rundvandring som Apollo anordnade åt sina gäster, så att vi skulle känna igen stället lite bättre. Man lärde sig samtidigt riktigt mycket.

Utan ordentlig mat på hela dagen besökte vi buffén på kvällen som ingår. Den var helt makalös, har aldrig sett något liknande. Megastor och alldeles jättegod. Det måste funnits något för alla där. Och efter maten var det även en liten buffé med spännande desserter och alla dessa frukter får vi inte glömma.

Första dagen gjorde vi inte speciellt mycket mer eftersom vi hade varit igång hela dagen, var lite möra, hade varken sovit eller ätit ordentligt samt att vi ändå kände oss nöjda med dagen.

Lägenheten är superfin också, stor och fräsch

Tjejmilen

Racereport

I lördags gick den trettionde Tjejmilen av stapeln i Stockholm. Lika som jag var förra året var jag även där i år och sprang. 2012 tyckte jag det var alldeles underbart och helt fantastisk stämning. Men väldigt, väldigt lerigt och geggigt, samt mycket regn. I år kontrade vädret med helt tvärtom. Strålande sol och jag vet inte hur många grader. Hetta kan man i alla fall lugnt kalla det. Men det gjorde också att det var riktigt många som startade av de där 33 500 tjejerna som var anmälda. Stämningen när man kom till Gärdet var något enormt mot förra året, helt crazy.

Loppet då? Det började med att jag var lite stressad redan från tidigare. Men jag hann till min starttid med nöd och näppe. Jag visste inte hur kroppen kändes eftersom jag inte hade tränat under hela veckan tidigare. Var det en bra eller var det en dålig uppladdning? Jag kände mig stark och när jag stod vid starten hade jag ett sikte, SUB60. Men redan någon kilometer in i loppet märkte jag att det inte skulle gå, den dagen. Vissa partier började det till o med snurra för mig och jag fick intala mig själv att sakta ner annars kanske jag inte ens tar mig över mållinjen. Jag drack och drack, kroppen ville ändå ha mer vätska. Det hettade i den gassande solen och att det var en lördag i september kunde nog ingen tro. Vid sex kilometer tog det verkligen stopp. Vad är det här? Jag var tvungen att börja gå för kroppen ville inte riktigt. Men snabbt igen efter intaget av banan vid depån, kämpade jag mig igenom de 10 kilometrarna. Kanske inte så snabbt, absolut inte SUB60 men över en minut snabbare än förra året trots nästan en kilometers gång.

Tiden stannade på 1.04.02. Jag kan inte direkt säga att jag är jättenöjd med tiden. Men för att vara så pass varmt är det ändå okey. Sen skulle jag nog haft en bättre träningsvecka innan för nu två dagar senare har jag en sådan träningsvärk i de flesta musklerna. Tillbaka till lördagen, det gick snabbt och snart var loppet över för det här året. Jag kände mig faktiskt starkare förra året och jag var mer nöjd då. Om jag jämför med Midnattsloppet för två veckor sedan var kroppen mycket mer med mig då, jag kände mig starkare då, jag var snabbare i en mycket tuffare bana. Dock fanns inte den hettan då. Av vad jag har hört från andra så var det fler som hade problem med värmen under dagen. Summan blir ändå en helt fantastisk dag, speciellt när det sker i Stockholm. Vad jag älskar den staden. Folket kunde ha varit lite mindre egoistiska, när de tvärt börjar gå vid minsta lilla motstånd. Visst att man kan göra det, jag gjorde ju också det men då ska man gå till höger så de som är snabbare kan springa om till vänster. Trots stora skyltar längs banan var det inte många fler än jag som gjorde så. Vilket blev irriterande för en hel del.

Hemligheter 2014

Drömmar

Jag blickar tillbaka till den där dagen som förändrade allt hur min framtid skulle se ut, eller i alla fall hur jag hade tänkt att den skulle se ut. Dagen var återigen då beskedet om högskolan kom. På något sätt hade jag redan innan det där verkliga beskedet bestämt att det inte var sjuksköterska jag skulle bli. Dels när valen var gjorda men ännu mer när verkligheten kom ikapp. Men jag kunde ändå inte tilltala mig själv innan jag fick reda på det. Som jag har skrivit tidigare så var veckan därefter en lång vecka med många sömnlösa nätter och mycket tankar som snurrade i huvudet. Jag letade febrilt efter något jag verkligen ville göra. Något som kom från hjärtat.

Tidigare har jag skrivit att det var språkresa jag ville göra, men efter det här inlägget har synen på det ändrats en aning och jag har varit lite mer öppen, lite mer ärlig och framförallt håller jag inte längre på någon hemlighet… Det blev mycket starkare än vad jag har trott efter att jag endast fick reservplatser på läkarlinjen. Det blev ännu mer tydligt hur mycket jag gärna ville komma in där. Likadant hörde jag från personer runt omkring mig ”Är det läkare du ska bli, ska du satsa. Inte ta den lätta utvägen och bli sjuksköterska” Och lite så var det faktiskt, jag trodde jag kunde ta den lätta utvägen för att jag inte såg någon chans i att bli en läkare. Jag kämpade inte för det och jag var rädd för att kämpa, valde bekvämligheten före. Men efter den där tankeveckan blev allt klart mycket tydligare. Jag var inte längre villig att ge upp. Jag skulle inte flytta till Stockholm och bli sjuksköterska för det var inte det jag absolut ville bli. Den tanken var i alla fall bearbetad och klar. Jag tackade Nej. Satte mig istället vid datorn och googlade. I flera dagar hade jag google som bästa vän. Jag sökte på allt möjligt vad jag kunde tänka mig att göra och många av sökorden innehöll ordet ”läkare”.

Sökresultaten slutade i att jag hittade ett universitet för internationella studenter i Riga, Lettland. Där man kan studera till läkare i 6 års tid. Alltså samma utbildning som man läser i Sverige, fast på engelska. Och man kommer få exakt samma licens. Den licensen som ger tillåtelse att arbeta i alla EUs länder + några till. Innan hade jag inte tänkt på att studera utomlands eftersom jag inte var villig att lämna Sverige, jag har det så bra i detta land och att bo någon annanstans under en lång tid var inget jag tidigare ville. Därför hade jag inte kommit på den tanken tidigare. Nu ser jag det på ett annat sätt. Efter att jämfört alla de europeiska utbildningarna som gav samma licens som de svenska, så att man sedan kan arbeta i Sverige kom jag fram till att Riga Stradins University verkade absolut bäst. Jag läste på deras hemsida, dag ut och dag in. Jag letade upp all den information jag ville ha och behövde. Jag kollade upp hur man ansökte och tog verkligen tag i det för att förverkliga mina drömmar.

Ansökningsprocessen var lång. Jag har frågat gamla lärare och jobbreferenser. Jag har skrivit ett motivationsbrev om varför jag vill bli läkare, jag har letat efter gamla rektorer för att få tag i rätt betyg, både på engelska och svenska. Jag har letat efter mina vaccinationspapper som jag inte hade en aning om att jag hade, jag har haft mailkontakt hit och dit. Jag har vaccinerat mig. Jag har varit på läkarundersökning, likaså lungröntgen. Jag har blivit fotograferad för att ha passkort. Jag har fyllt i ännu mer papper. Tillslut, härrom dagen då skickade jag in min ansökan om att läsa till läkare med start våren 2014 i Riga. Svaret om jag kommer in eller inte får jag inom två månader. Så nu återstår bara väntan och hålla tummarna. För det är något jag verkligen vill och har sett fram emot under en lång tid.

Det var inte riktigt så jag hade sett mitt liv framför mig. Jag skulle läsa på ett svenskt universitet som de flesta andra och livet skulle rullat på. Istället kan det förhoppningsvis bli på ett annat sätt och jag är supertaggad men samtidigt lite rädd. Jag vet hur mycket jag måste kämpa, hur tufft det kommer bli. Allt nytt jag måste ta in, den svåra utbildning och dessutom är det på engelska. Jag är ingen klippa på engelska, lite mer normal. Jag är förberedd och nu är jag villig att kämpa. Jag ska göra allt för att nå mina drömmar.

Nu blir det lite mer självklart varför jag ska åka iväg på språkresa. Jag kommer åka till Oxford för att jag vill ut och resa, samtidigt som jag vill lära mig språket och förbereda mig inför våren. Det är två saker jag verkligen vill och kommer från hjärtat, två saker som kommer bli tuffa, två saker jag verkligen måste kämpa för. Men jag är taggad och hoppas på att det kommer bli superroligt. Men som sagt så är jag inte antagen till Riga ännu, men vad jag har hört har jag stora chanser att bli antagen samt att jag håller tummarna. Fortsättning följer…

ps. för er som frågat om vad jag ska göra efter Oxford i vår, HÄR har ni svaret och förlåt om jag gett er otydliga svar. Jag valde att hålla det ett tag för mig själv, men nu vet ni i alla fall hur jag tänker

Året var 2011

Hälsa

Det har nu gått lite mer än två år sedan jag fick upp ögonen för träning och hälsa på riktigt. Det var sommaren 2011 och jag gick till affären för att köpa en godispåse varenda dag det sommarlovet. Jag hade testat förut att sluta äta godis och onyttigheter, men inget fungerade för mig. Jag kunde inte bara köpa en liten godispåse på lördagen för varje vecka som gick var jag mer och mer beroende av det. Trots allt såg jag mig inte som den mest godisätande personen, men det var långt ifrån måttliga mängder. Så jag var helt enkelt trött på det och satsade. För att jag skulle lyckas var det ”allt eller inget”-principen som gällde, något annat var det inte på tal om. Så som jag alltid är på måndagen då skolan började började jag och min lillasyster en tävling om att den som åt godis, snacks osv fick bjuda den andra på restaurang och bio.

Nu är det hela två år sedan jag åt min sista godisbit. Jag är jätteglad över det beslutet och att jag har klarat av det så länge. Det är sådan lång tid att jag knappast kommer ihåg hur allt gick till. Självklart att det var hur svårt som helst till en början och den första månaden var en tortyr. Men sedan dess har jag aldrig varit sugen på en godisbit, jag har heller aldrig fallit tillbaka. Och vid det beslutet står jag fast vid. Det är så hårt att jag börjar gråta så fort jag drömmer om att jag äter godis, som en mardröm. Jag vill absolut inte falla tillbaka och jag vill absolut inte bryta denna långa tid. Har det gått två år så kan det lika gärna gå hur många år till. Och som sagt har jag aldrig haft det där riktiga suget efter smågodis. Det händer att jag någon gång ibland äter en chokladbit, oftast mörk eftersom jag tycker mjölkchokladen smakar för sött. Jag har nog heller aldrig ätit ett chips eller ostbåge sedan dess, men det är något jag inte tänkter på och lätt blåser förbi mig.

Jag gillar mer hemgjord och naturlig mat med rena, fantastiska smaker. Grönsaker, frukter och nötter är något jag absolut inte säger nej till heller.

Jag bakade en hemgjord smulpaj på höstens äpplen från trädgården till söndagsefterätt

Min sommar 2013

Allmänt

Sommaren 2013 har varit den bästa och finaste sommaren på väldigt väldigt länge. Vädret har verkligen varit med oss och regndagarna (även fast de kan vara mysiga) har inte varit många. Att vi har lyckats att få det så bra i år. Med vädrets påverkan har det lett till att vi fixade och lade i vår båt i sjön, efter över frya års vilan. Det har blivit ett femtal gånger på sjön, där vi badat, solat, åkt båt, grillat, tagit det lugnt och haft det mysigt. Vädret har också bidragit till att jag badade ett antal gånger i Vättern, något jag inte gjort på något år nu eftersom det dels varit kallt i vattnet och inget badväder alls. Vi har dammat av hela familjens transportcyklar, det var riktigt längesen det hände. Vi har byggt staket och vi har haft många kalas.

Det var mycket roligare att jobba den här sommren eftersom det var varmare i vattnet, fler barn och mer glädje. Jag har varit på bio ett par gånger. Jag åkte tillsammans med min syster till Kolmården för en dags äventyr. I lördags var jag i Göteborg och upptäckte den staden. Jag har umgåtts med vänner. Jag har varit hos frisören. Vi har ätit på restaurang ett antal gånger, besökt och träffat en större del av släkten. Grillat i mängder, ätit god mat, goda förska grönsakeroch frukter. Haft kräftskiva. Och massor mer som jag säkert har glömt bort i denna summering.

Jag kan bara konstatera att den här sommaren har varit alldeles underbar, helt fantastisk och jag har gjort exakt det jag har velat göra. Jag har fått känna på lugnet, arbetet, semestern och massor mer. Jag har skrattat mestadels av tiden, jag har tänkt i mängder. Jag har verkligen tagit tag i det jag vill göra. Den här sommaren har det blivit lite mer bad och träning, lite mindre dagsutflykter och sightseeing. Men jag älskar det ändå. Och än har jag en del planerat, för min sommar är inte slut än. Mitt sommarlov fortsätter ända fram tills den 29 september. Om sen vädret nu än blir.

Midnattsloppet 2013

Racereport

Vilken kväll det blev. Bättre och roligare lördagskväll kan man inte få. Jag har inte varit med om något roligare. Vi kom till Slottsskogen och Runners corner vid niotiden på kvällen. Vi hade gått om tid på oss och spanade in alla skojigheter som fanns där. Flera tusentals löpare i samma klädsel samt ett hundratal löpare i maskeradkläder. Startskottet för vår del gick 22.10 och vilken mäktig känsla. Att se det neongröna pärlbandet slingra sig längs banan. Alla ser nästan exakt lika dana ut, det är mörkt och alla har samma intresse. Jag var lite orolig innan jag startade eftersom det var lite kyligt samt att jag hade ont i benhinnorna, men så fort vi hade startat försvann allt och fokuset blev istället på att ha roligt. Massvis av underhållning längs vägen, mycket publik och fantastisk glädje. Banan skulle vara den tuffaste av dem alla (Stockholm, Helsingfors, Malmö) men jag älskade den. De tio kilometrarna var på asfalt med mycket variation sett till kuperingen. Långa utförslöpor men lika många uppför.

Jag älskade allt. Det var verkligen hur roligt som helst. Loppets unikhet med att alla har lika tshirts och att det är mörker gör det ännu mer underbart. Musiken och lamporna, samt alla hejjarop bidrog en hel del med. Eftersom vi anmälde oss sent fanns det bara plats i näst sista startgrupp. Men vad gjorde det. Visst att första kilometern gick lite lugnare och att man inte kunde springa om så många, men det var skönt på ett sätt för jag har en tendens till att ta i lite för hårt just den kilometern. Jag hade aldrig någon tanke på att börja gå, konditionen sa aldrig ifrån, heller inte kroppen så som benhinnorna. Det enda som kan ha varit något, var sista backen upp mot målet i Slottsskogen. En backe jag inte hade en aning om att den fanns där, samt att jag visste hur fruktansvärt lång den var. Just i det ögonblicket sa magen ifrån, vet inte vad det kan ha berott på men tempot var jag tvungen att sakta ner. Energin hade jag hela vägen, likaså ett leende på läpparna. Vilken kväll, vilket lopp!

Och tiden då? Jag sprang i mål på 1.00.40, en liten besvikelse för efter den känslan jag hade och när kilometrarna flöt på hur snabbt som helst hade jag sett hoppet om att komma i mål under timmen. Men jag är riktigt nöjd och lycklig ändå. Det var andra gången jag sprang en mil, förra gången var Tjejmilen för snart ett år sedan då jag sprang fem minuter saktare. Så mitt rekord det slog jag allt, likaså målet jag hade med loppet. Att ha roligt och ta mig runt hela springandes. SUB60 det får jag allt ta och klara av på Tjejmilen om två veckor istället. Midnattsloppet, ett lopp jag varmt rekommenderar!!

Varför Oxford?

Resor

När jag väl hade börjat fundera på språkresa, eller språktermin som jag mer kallar det var det Frankrike i första hand som hägrade. Men eftersom jag inte visste vad jag skulle göra med det jag lärde mig sedan, kändes det lite onödigt i dagsläget. Franskan har jag inte till så stor nytta de närmsta åren om jag inte hade tänkt flytta till Frankrike, eller bli franskalärare. Men jag var ändå nyfiken på att få åka iväg, se något nytt och lära mig ett språk.

Engelska har jag mycket mer nytta av längre fram i tiden och därför beslutade jag mig för att göra det istället. Nu var det bara det att jag inte kunde åka till Paris som är drömstaden. Nej det är helt fel språk och ska man lära sig något på riktigt så ville jag åka iväg till ett land där man har engelska som modersmål, bo i värdfamilj och studera språket. Jag vill verkligen lära mig så mycket som möjligt, även fast det kan bli tufft. Men jag är villig att göra det. Australien, Nya zeeland, USA, Malta, Irland, Storbritannien? Jag kom fram till att jag ändå inte ville iväg för långt bort, jag ville inte riktigt släppa allt jag har i Sverige. Då återstod, Irland och Storbritannien. Jag föll för Storbritannien och England. Det var något som mitt hjärta valde. Vilken stad det sedan blev berodde mycket på vilket datum kursen började. För helst ville jag att det hela skulle börja den 30 september eftersom jag då hinner springa Lidingöloppet och förhoppningsvis gå i mål i en svensk klassiker 2013, samt göra allt annat jag planerat i september.

Oxford var den staden som hade bäst utbildning, bäst pris, bäst datum, lagom långt bort, nära London, bra kommunikation med flygplatser och verkar vara en underbar stad som jag vill se mer av. Jag bestämde mig direkt att det var Oxford jag ville till. Sen började den stora processen med anmälningar hit och dit. Jag har aldrig varit i Oxford tidigare, men jag hoppas på att det är en fantastisk stad och någonstans jag kan tänkas bo i ca tre månader. Fortsättning följer…