Förr om vårarna brukade jag känna mig lite nere. 2016 däremot var jag typ high on life under våren, det var verkligen den bästa tiden i mitt liv kändes det som. I år känns det som om jag är ännu mer high on life. Flera gånger i veckan upplever jag #lovelife-moments. Jag älskar det! Livet leker.
Det här grundas mest på hur jag själv mår och vad jag gör. Som nu vill jag bara cykla mest hela tiden. Vilket jag också gör, känns det som. Jag är tacksam för att jag har möjligheten till det och att jag faktiskt kan göra det så pass mycket som jag gör. Jag är inte så hård mot mig själv heller och gör sådant jag känner för att göra – dessutom försöker jag att inte stressa.
Solbränna och cykelbränna
Däremot har inte vädret i vår varit det roligaste. I fredags snöade det och igår kom sommarvärmen med typ 25°C. Vädret kan liksom inte vara lagom. Och klantiga jag trodde jag klarade 2h cykling i solen igår. Men det resulterade i en otroligt vass cykelbränna som jag kanske inte ska vara speciellt nöjd över. För det sved och hettade rätt rejält på armarna igår kväll. Men jag har förhoppningsvis lärt mig att solkrämen alltid ska vara på. Jag som var nöjd över att jag klarade en hel vecka på Mallorca och det enda jag brände var handryggen.
Men cykelturen igår var ljuvlig. Första rundan i kortkort, alltså tshirt och shorts. Vindarna var varma och jag cyklade lugnt med pappa. Efter ett tag blev jag hungrig och det enda jag kunde tänka på var att jag ville ha pannkakor, med grädde och jordgubbar till lunch när vi kom hem. Så fick det bli, vi premiäråt ute.
På kvällen var jag på Stadsparksvallen med Team Rynkeby för att se min typ livs första fotbollsmatch, när J-Södra spelade. Fast uppdraget var att samla in pengar till Barncancerfonden. Kvällen var i alla fall ljuvlig och när jag kom hem fick jag grillat till middag.
Morgoncykling med Öster Cykel
Cykelaffären Öster Cykel har under fyra fredagar bjudit in till morgoncykling i fart-efter-kamrat-tempo. Jag har varit med på tre av dem, men nästan alla gångerna har jag varit ensam tjej (var är alla tjejer?). Idag när jag stack iväg på cykeln vid 05 kände jag på mig att det skulle bli en bra dag. Vi var nog nästan tjugo cyklister som tog oss an typ alla backar man kan hitta i Jönköping (kändes det som). Rundan var slitig och jag fick kämpa för att orka med – men jag orkar med. Jag tillåter mig själv att bli trött, för jag transportcyklar ju till och från den rundan. Dessutom får man inte så många sovtimmar innan heller, när klockan ringer vid 04. Det är i alla fall riktigt roligt, trots att det är en utmaning för mig varje fredag. Efteråt serveras det frukost där.
Uppladdningen inför Göteborgsvarvet
I morgon springer jag Göteborgsvarvet för tredje gången. Jag skulle gärna vilja få till ett personligt rekord. Men det ska bli varmt, vilket inte är min styrka. Den här gången har jag testat en ny uppladdning. Att se det som ett träningspass. Därför har jag kört på som vanligt med cyklingen i veckan och likaså med maten. Inga konstigheter. Hela veckan har jag haft en enorm energi, nästan att jag inte känt igen mig själv. Energin har jag försökt göra mig av på cyklingarna, så passen har varit rätt hårda. Vi får helt enkelt se om benen orkar med i morgon, för just nu är både jag och benen trötta. Dessutom har jag inte löptränat speciellt många mil i vår, men i tisdags sprang jag och då gick det riktigt bra. Jag håller tummarna för samma flow i morgon. Om den här metoden var lyckad får vi se.
Det kommer i alla fall bli en bra helg i Göteborg har jag bestämt.
Jag kan leva på pannkakor… för alltid
J-Södra mötte Djurgården igår kväll
Morgoncykling med grabbarna i morse