Loppen 2016

Mina år, Utmaningar

Idag känner jag för att blicka tillbaka på ett väldigt fint träningsår med en hel del lopp. Men även drömmar om lopp som inte blev av. För i dagsläget har jag inga planer på att deltaga i fler lopp 2016. Jag måste nog inse att cykelsäsongen också är över eftersom jag inte har någon cykel som klarar varken snö eller halka, även att jag så gärna hade cyklat tio mil till för att komma upp i 600 mil. Men 18 mars till 24 september får jag vara nöjd med och därmed blev ett klubbmästerskap min sista cykeltur.

Ingen marathonpremiär

Helgerna i våras var inte tillräckligt många att jag lyckades få in allt jag ville göra, därför sköt jag på marathonpremiären till nu i höst. Men då satte en muskelbristning i vänster vad stopp för marathonet istället. Marathon finns kvar och jag siktar mot det till 2017 istället. Dessutom lyckades jag inte springa sådär snabbt på ett millopp som man behöver för att komma under 1h. Det målet följer också med in till nästa år. Men prestationen runt Landsjön visar i alla fall att jag kan springa snabbare.

Att träna mot ett mål

Jag har verkligen tränat mycket mer än vad jag är van vid i år och mycket av träningen med ett fokus mot Ironman. I min träningsplanering har man hittat cykling, löpning, simning och styrketräning. Ser man till tiderna har jag slagit personliga rekord i nästan allt jag har ställt upp, men för mig har det största personliga rekordet varit att ställa sig på startlinjen och faktiskt känna att det här kommer jag klara av bra. Att känna sig både stark, snabb och mentalt stark. Det är få lopp genom åren jag har lyckats träna inför och vara nära att nå målet jag själv satt.

Ironman var ett sådant mål, nu höll det inte hela vägen och oberoende på vad som orsakade skadan kan jag inte ha det som en ursäkt att inte ha nått målet heller. Men jag ändrade målsättningen lite snabbt inför start och gjorde den dagen till ett häftigt äventyr. Ett äventyr som jag både är stolt, nöjd och glad över att jag klarade. Sen har nog den starten sannolikt haft något med rehabiliteringstiden av min vad att göra, men jag har inte ångrat en sekund att jag genomförde det trots muskelbristningen.

2016 är ett fantastiskt roligt träningsår

Det har varit ett otroligt roligt år. Jag har helt ändrat min inställning till träning. Hur fantastiskt bra kroppen mår av att få träna nästan varje dag. Att sänka kraven, att sätta mål, att få vara med om upplevelser och massa mer. Jag har aldrig känt den glädjen av löpning tidigare som i somras. Att hålla igång cyklingen så länge som det ändå blev var inte en kamp, bara ren lycka varje gång jag cyklade. Simningen gjorde jag till ett äventyr och simmade i sjön många gånger istället. Kunskapen jag har fått under de här månaderna är något helt fantastiskt.

Är man intresserad av loppen 2016 – racereports, tider och annat hittar man allt HÄR. Jag själv är mest nöjd över vägen dit, alltså träningen i vardagen, hälsan, människorna och upplevelserna allt har fört med sig. Cyklingen till Paris tillhör också en häftig träningsupplevelse.

ironmankalmar

2 reaktioner på ”Loppen 2016

  1. Så himla trist med muskelbristningen. Men jag förstår samtidigt att du inte ångrar att du slutförde din ironman. Det är lätt att vara klok när det gäller andra, men när man är där själv vill man SÅ HIMLA MYCKET! :-)

    Kram M

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *