Julafton på mitt vis

Traditioner

Alltså hur underbar är julen? Jag fullkomligt älskar julen, december och vintern. Jag tycker att julafton är otroligt mysig och jag brukar alltid få lite blandade känslor när den är över. För jag vill verkligen inte att julen ska ta slut, eller december. Jag vill inte att det ska bli nytt år och börja om från början igen. Men samtidigt är dagarna efter så ledigt härliga. För även om jag har minskat på stressen i år, alltså verkligen inte tolererat julstress och släppt både på krav och traditioner känns det som man inte kan pusta ut förrän juldagsmorgon (som i vårt fall alltid är en lugn dag). Sen tar det ju inte slut där, för det är fortfarande jul hos mig och snart är det kalas och om en vecka är det 2016. Allt gott på en och samma gång.

Julfrukosten på julaftons morgon följdes inte av att farmor och farfar kom på julfika i år, som dem alltid brukade göra. Istället tog vi det lugnt och förberedde inför eftermiddagen för att placera oss i mormor och morfars soffa lagom till Kalle. Vi har aldrig julbord på självaste julafton (man äter ju otroligt mycket ändå), därför kör vi på lutfisk och ananasgröt till dessert (ris à la Malta fast med ananas). I år jobbade pappa hela dagen, så när han började sin ledighet var det julklappsutdelning.

Jag fick i stort sätt allt det jag hade önskat mig, både i min vetskap och som överraskning. Och det blev nästan inget paket som var köpt bara för att, vilket glädje mig. Jag har aldrig fått så få paket och även att det är roligt att öppna, är jag riktigt tacksam för att det inte blev fler eller andra onödiga paket jag ändå skulle glömma bort. Jag fick dessa träningstights, ett besök på relaxen, sängkläder, lotter, pengar, en bioupplevelse, det här understället och den här boken. Alldeles lagom!

Sen bar det av till Örserum för att fira resten av kvällen med faster och kusinerna, som har blivit en senare tradition.

Julafton var underbar på alla sätt och vis, jag kanske inte hade den där “känslan” som man förr hade på julafton. Men jag tänker att det förändras från år till år och ju äldre man blir (jag har lärt mig att ta vara på den känslan man faktiskt får för tillfället och inte jaga efter någon annan). Att det faktiskt har gått ett helt år sedan förra julafton är också helt otroligt, men jag accepterar och försöker att inte tänka på det för mycket. Julen är bäst oavsett hur den blir, eller vad man gör den till (fast jag hade gärna önskat mig lite snö). Att umgås med nära och kära placerar sig absolut i topp.

julgran_mormorjulklappar1julklappar3anglaspelbosse_julJulaftonJulaftonrosett_clarajulafton_bw

2 reaktioner på ”Julafton på mitt vis

  1. vad härligt att läsa att du gillar jul så mycket, och att det var så mysigt! tror det är svårt att få den där lyckopirrkänslan man fick som barn. Nya känslor nu när man är *vuxen* ;)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *