Winterrun

Racereport, Träning

Igår eftermiddag tog jag och pappa bilen till Göteborg för att springa Winterrun. Ett lopp jag tänkte springa förra året, då det var premiär men som sedan inte blev av. Men i år så ville jag testa. Jag gillar verkligen sådana lopp som man springer för nöjets skull och som sticker ut lite i mängden. Det skönaste med det här loppet var att det bara var en mil, att det var relativt nära hem och starten gick på kvällen. Så det tog inte hela dagen, bara för att man ville vara med i ett lopp. Vi hade hela förmiddagen hemma, sen vid ettiden tog vi bilen till Borås, där vi åt en supergod lasagne på ett café. För att sedan åka vidare mot Liseberg. Och eftersom hälften av loppet gick inne på nöjesfältet kände jag igen mig och visste hur det såg ut. Jag visste ju också vart starten låg och hur bra man då kunde planera logistiken. Tummen upp!

Vi var framme med lite mindre än en timma kvar till start, då var det bara att ta sig in genom huvudentrén, besöka toaletten och ställa sig i startfållan. Vid 17 gick startskottet och vi sprang tre kilometer precis utanför Liseberg, på gångvägar för att sedan avsluta med ett tvåkilometersvarv inne på nöjesfältet. Det hela sprang man två varv, något jag inte har gjort tidigare i något lopp men som jag uppskattade. Det var inte så mycket underhållning längs vägen, endast små eldlyktor eller eldkorgar (som inte alls var skönt att andas in, speciellt inte för mina astmalungor). Men ändå så kommer jag komma ihåg loppet, för det hade något visst på sitt sätt.

Jag var inte alls lika stressad eller nervös innan, som jag kan bli på andra lopp. Men då brukar det vara att jag stressar upp mig för allt runt omkring själva loppet. Det slapp jag göra igår, så otroligt skönt för mitt hjärta. Det enda jag var orolig för var vilka skor jag skulle välja att springa i, vanliga runningskor eller mina Salomon som tar halkan i snön, dock inte på is. Men väljer jag dem så kommer det belasta benen betydligt mer än vanliga skor… Så det var svårt att välja innan, men jag körde tillslut på vanliga runningskor då det inte verkade vara så halt. Men det var halt på vissa partier, dock inte tillräckligt för att konstatera att jag hade valt fel par skor.

Sen kommer vi till tiden och min prestation. Jag tyckte det var ett riktigt roligt lopp, i mörkret och hälften av sträckningen inne på nöjesfältet. Men jag har inte sprungit sedan den 22 november, knappt tränat. Så jag var inte riktigt snäll mot min kropp. Jag visste också att jag inte kunde förvänta mig så mycket på att komma nära mitt personliga rekord, men redan innan bestämde jag mig för att springa just for fun och springa i mitt tempo, som jag klarade av för dagen. Det slutade med att jag sprang (rättare sagt gled/halkade) i mål på 1.08.16. Det långsammaste jag någonsin sprungit men ändå är jag nöjd över det. Det var drygt tusen startande, varav majoriteten var lite mer erfarna löpare kändes det som. Så tiderna pressades rejält. Men vad gör det? Jag hade roligt och en otroligt fin eftermiddag/kväll i Göteborg med pappa. Vid niotiden var vi hemma igen och då kände vi oss välförtjänta av en pizza.

Winterrun’s slogan är “Light up your city”, så alla sprang med glow bracelets. Den mest lysande löparen vann pris, jag klädde inte ut mig speciellt mycket förutom att jag tog på mig mina mest självlysande löparkläder som jag fick i julklapp.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *