Är jag en löpare?

Hälsa

När är man egentligen en löpare? Den frågan är rätt så populär. Vissa anser att det är när man springer regelbundet, eller när man sprungit i några år, eller kanske när man faktiskt är snabb och får bra placeringar i lopp, eller kanske när man kommit upp i en viss distans. Egentligen finns det så många svar som det finns löpare. Om man är en löpare beror helt på sin egna åsikt, enligt mig. Känner man sig som en Ja då är man en.

Jag själv känner mig inte som en löpare, men egenligen borde jag nog göra det. Jag anser sålänge man springer någon gång, så är man faktiskt en löpare och det är så jag kategoriserar andra. Men när det kommer till mig själv så springer jag lite då och då, mindre sällan regelbundet men jag jobbar på det och det finns med i tankarna i alla fall. Det är nu två år sedan jag började springa, började ge löpningen en chans för att helt enkelt ta tag i mitt liv lite extra. Innan dess avskydde jag allt som hade med löpning att göra och det var hur tråkigt som helst. Men snabbt kom jag in i det, den där våren 2012 och jag fortsatte springa hela det året tills bakslaget kom på hösten, benhinneinflammationen. Men jag förstår inte riktigt varför, än idag, eftersom jag var noga med att ta hand om min kropp och efter var gång jag hade sprungit lät jag kroppen återhämta sig… Det är fortfarande lite underligt, den resan. Men maj 2013 då började känningarna försvinna och jag kunde sakta återgå till min älskade löpning igen. Jag sprang lite då och då under sommaren, samt att det fortsatte lite under hösten. I år däremot har det inte blivit jätteofta, kanske lite mindre än jag önskat. Men jag har det på en nivå så att jag gillar det, så att det fortfarande finns motivation och glädje.

Någon frågade mig om jag var löpare för ett tag sedan, jag svarade nej lite snabbt. För jag känner mig inte riktigt som en (hur det nu ska kännas), enligt min egen åsikt borde jag klassa mig som en löpare och nu när jag tänker efter har jag ju faktiskt sprungit så långt som 3 mil. Det är nästan så att jag har glömt bort att jag körde Lidingöloppet förra året (även fast jag inte sprang hela vägen). Jag känner mig nöjd och stolt över mig själv, samtidigt som jag kommer jaga nya utmaningar eftersom det är så jag motiverar mig och utvecklar mig. Till sist, svar JA, jag är en löpare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.