Julis äventyr

Utmaningar

Jag kom hem från Norge för en vecka sen och sedan dess har tempot varit otroligt mycket högre än vad det var på semestern om man säger så. Norge-resan var som drömmen och jag är riktigt glad att jag fick uppleva allt jag upplevde under veckans gång. I veckan har jag försökt ladda om, jag har försökt tagit tag i det som jag behövde göra och det som jag hade pausat lite under min semester. För redan idag åker jag iväg på nästa resa.

Jag bestämde i våras att sommaren 2017 skulle få bli upplevelsernas sommar och att verkligen åka iväg på resor jag ville åka på. Det passade perfekt med jobbet och så lite som jag kommer jobba i sommar har jag aldrig jobbat – då har jag jobbat i tio år. Jag tyckte jag var värd extra mycket resor i sommar.

Tredje och sista cyklingen till Paris

Att jag idag påbörjar min tredje resa mot Paris på cykel är helt otroligt. Kan inte riktigt förstå att åren har gått så snabbt. Team Rynkeby är verkligen en stor del av mitt liv numera. Första året var jag spänd av förväntan, förra året såg jag det mer som en utmaning att cykla från Gränna till Paris och i år ser jag nog mest fram emot den. Det kommer bli grymt kul tror jag. Jag är dessutom mest tränad och ser det verkligen som en rolig semester, framför massa oron av skav, kramper osv. Bara äkta cykellycka!

Egentligen har jag inte tänkt så mycket på resan. Jag tar varje vecka åt gången, eller varje dag åt gången och försöker njuta just nu istället. Att jag ska vara iväg två veckor kom jag på typ igår. Det är nog min längsta semesterresa. För först ska jag cykla de 120 milen från Kiel till Paris, vilket börjar bli rutin nu. Sen väntar några underbara dagar i Paris med familjen, innan vi tar tåget till Rivieran och Nice de sista dagarna av resan. Det här kommer bli underbart. Och så mycket upplevelser.

Så från Norge förra veckan har jag haft en uppsamlingsvecka med grill & mekkväll i måndags. Långcykling både i söndags till Ränneslättsturen i Eksjö och i tisdags för våfflor i en störtskur . I onsdags skulle det egentligen ha blivit ytterligare en långcykling till Göteborg men jag åkte till Borås och kollade på SM-veckan istället. Triathlon, öppet vatten och rullskidor. Verkligen en häftig dag med coola idrottare och vänner. Torsdagen ägnade jag åt vår prolog och häng med teamet. Träning har det dock inte blivit så mycket av, men snart infinner sig ett lugn i kroppen av att ha gjort klart allt.

Idag är det avfärd (följ oss HÄR) och när jag är tillbaka hemma om två veckor ska jag hoppa i sjön för simskolor. Allt det får bli julis äventyr 2017!

motparismotparis1Let’s bike to Paris for a last time.

Bucketlist sommar 2017

Utmaningar

Det är sommar nu! Jag vet inte riktigt varför, men jag har svårt att förstå det. Jag intalar mig själv varje dag att DET ÄR SOMMAR NU. Jag har inget mer i skolan, jag jobbar ovanligt lite. Men i tanken lever jag mitt drömliv redan nu och har gjort i några veckor, att jag vill fortsätta så och kanske en av anledningarna till att det är svårt att greppa att det är sommarlov.

Jag tänkte jag skulle göra en Bucketlist sommar 2017. Sen när jag funderade på vad jag ville göra, kom jag på att det här med att leva i nuet, ta varje dag som den kommer och spontanitet är mycket bra grejer. Det blir oftast bäst så.

Så i sommar vill jag vara spontan. Jag vill cykla mycket. Jag vill resa till olika ställen – nära och långt bort. Jag vill träna mycket. Jag vill simma i Vättern. Jag vill fånga upplevelser. Jag vill att varje dag ska vara unik – oavsett om det är vardag eller helg. Jag ska tillåta mig själv att ta det lugnt. Att vara ledig. Jag vill njuta och bara göra sådant som känns skoj för stunden. Kanske göra sådant som är typiska sommarsaker, men som jag aldrig gör.

Jag vill älska varje dag. Inte tänka speciellt mycket, utan bara göra. Jag vill ha roligt! Livet ska vara roligt. Sommaren 2017 kommer vara något jag minns. Den kommer bli riktigt bra.

summerclara9summerclara8

Bara jag får cykla i juni

Utmaningar

Bara jag får cykla i juni så är jag lycklig. Jag sa att april skulle bli årets cykelmånad, men maj toppar listan än så länge med 250 mil. Hur mycket kan man cykla egentligen? är min spontana tanke efter att jag kollat in träningsdagboken. “Till skillnad från dig Clara, har jag ett liv utanför cyklingen” sa en vän till mig. Det kanske stämmer faktiskt?

När man så gärna vill nå ett mål

Jag hade inget mål med maj, jag har bara trampat när tillfällen getts – att inleda månaden på Mallorca var det bästa. Men i tisdags upptäckte jag att jag hade knappt tre mil kvar till att ha cyklat den jämna siffran 250 mil i maj. Jag funderade hela gårdagen på om jag skulle sticka ut de där få milen eller inte, innan det blev juni. Det regnade hela dagen, egentligen skulle jag haft en vilodag från cyklingen och hittat på någon annan träning – men tanken försvann inte.

De sista tre milen satt långt inne, men efter enorm pepp på Twitter och hemifrån var jag bara tvungen att sticka ut i regnet igår kväll precis innan solen gick ner. Det blev ett litet äventyr i sig på hög puls, hög fart och pappa på bakhjulet. Mitt i den rosa solnedgången. Efter att jag tänkt tanken hela dagen var jag alldeles lycklig när det faktiskt blev av. Jag blir lycklig av cykling!

Juni är här och snart är det Midsommar igen. Ärligt talat älskar jag att ta en vecka i taget och maxa den, att tänka jättelångt i förväg har jag insett inte är min melodi. Spontant är bra. Här och nu!

Jag kommer nog inte cykla fullt lika mycket den kommande månaden, men härliga rundor kommer det ändå bli. Jag kommer också köra Borås Triathlon, Halvvättern och Vätternrundan om jag får bestämma. Jag ser den här månaden som en lugn sommarmånad, med få måsten och roliga vardagsäventyr.

Hej hej sommar!

sunny

Inleder maj på Mallis

Utmaningar

Vad gjorde jag i april? Jo sett till mitt fotoalbum och träningsdagbok har jag i princip bara cyklat en massa. Samtidigt som jag varit arg på aprilvädret som inte visat sin fina sida. Jag har cyklat i regn, snö, hagel, låga temperaturer, blåst, stormvindar och någon enstaka gång i sol. April blev verkligen en cykelmånad som jag hade hoppats på.

Veckan som har varit cyklade jag inte lika mycket, däremot avslutade jag april med en otroligt bra föreläsning på Friskis & Svettis med Kalle Zackari Wahlström. Ett tips om du får möjlighet att lyssna på honom någon gång! Att HV71 tog SM-guld var också riktigt fint, liksom grillkvällen där efter.

I maj ska jag också cykla en massa har jag bestämt. Jag inleder maj på Mallis till och med. Väldigt spontant också. Men det blir härligt. Avslutningsvis är det träningsläger med bästa teamet.

Jag hoppas maj bjuder på lite mer löpning och också årets första löplopp. Typ Vårruset kanske och definitivt Göteborgsvarvet.

aprilvadercykling

En cykelmånad

Utmaningar

Jag vill cykla. Jag vill cykla massvis. Undra hur mycket cykling som ryms i april? För april har jag bestämt ska bli en cykelmånad på riktigt.

Jag är väldigt bra på att bestämma mig för saker och då brukar jag hålla det. Men nu hittills i vår har jag bestämt mig för en hel del saker, som jag har fått ställa in eftersom kroppen säger stopp. Jag har åkt på en hel del motgång, som jag inte kan rå för i stunden. Men egentligen tror jag det är jag som har makten långt under ytan.

En stressig vår är över

Jag har svårt att erkänna det för mig själv, för egentligen tycker eller känner jag inte så. Men det måste vara det som är problemet. Jag har haft en alldeles för hög arbetsbelastning under 2017. Jag har åkt ner i stresspiralen igen och då säger kroppen ifrån. Jag tycker ändå jag har tänkt på det hela tiden, jag arbetar och jag vilar, där i mellan har jag tränat. Men träningen har verkligen fått stryka med, vilket i sig stressar mig och gör att jag inte orkar lika mycket. Alltså helt tvärtom mot förra våren.

Mars har varit idiotisk. Men nu är det värsta över, tror jag och hoppas jag. Eller det har jag bestämt. Från nu och framåt då är min hälsa det viktigaste och jag vill inte ha någon stress i min vardag något mer. Jag vill inte ha någon ångest. Jag vill vara pigg och frisk, men framförallt glad. Och jag vill kunna träna ordentligt.

Ta det lugnt Clara

April ska bli en lugn månad och jag ska cykla! Jag ska bara göra det jag känner för, det ska göras medvetet och med ett lugn. Sandra på atilio.se skrev ”den som kan bocka av flest grejer innan en dör vinner” är ett sorgligt motto, som jag verkligen kan relatera till eftersom jag omedvetet tänker så. Men livet försvinner från mig och det kommer inget sen!

I torsdags var allt jag var tvungen att göra över. Jag själv var helt slut och det fick jag även lida för. Jag åkte på feber och förkylning (nummer jag vet inte för 2017) och i helgen skulle jag på träningsläger med nedan underbara teamisar. Men istället fick jag tvinga mig själv att sätta mig i mekbilen, laga punkor och fotografera istället.

Bakslaget kom och det brukar alltid komma när man slappnar av och har planerat massa roligheter. Jag är inte bitter, men min enda plan för helgen var att cykla. Jag har inte cyklat en meter…

Jag vill avsluta månaden med en grym löpning på Landsjön runt.

rynkeby4rynkeby12

Spin of Hope 2017

Utmaningar
Att sitta på en spinningcykel hela dagen

Den 25e mars kunde man antingen vara ute i vårsolen eller så kunde man vara inne och köra Spin of Hope 2017. Jag gjorde det sistnämnda i lördags. Förra året deltog jag för första gången i arrangemanget, då trampade jag 6h (uppdelat på 2 x 3h) och var oerhört nöjd över det. Men redan då hade jag bestämt mig att 2017 skulle jag ha en egen cykel.

Så fick det bli. Många kanske sprang Tunnelrun Citybanan i Stockholm, var ute och njöt i solen, åt våfflor eller gjorde något helt annat. Själv befann jag mig på Friskis & Svettis Jönköping hela dagen och spinnade 12h för barnen med cancer. Ett riktigt roligt äventyr.

Jag vaknade med ett leende

Strax efter 05 vaknade jag med ett leende på läpparna och det försökte jag hålla i hela dagen. Första spinningpasset började vid 07 och sedan satt jag kvar på samma cykel fram till 19 på kvällen. De flesta kör ett pass, på 1h eller så kör man några fler pass under dagen. Jag var en av tre som körde alla passen i år. Bredvid mig hade jag tre cyklar med mina Rynkebykompisar, vilket gjorde dagen extra rolig.

Jag hade 5-10 min på mig i pauserna att äta ostmackor, bananer, choklad, fylla vattenflaskorna, byta kläder mm. Det gällde att planera vad man skulle göra i varje paus, att man hann med det som behövdes. Kroppen behövde energi och vatten mest hela tiden. Jag bytte även kläderna ett par gånger för att vara lite snällare mot kroppen. Mitt på dagen stack jag ut i solen och friska luften för någon minut.

1h åt gången

Jag hade gått in med inställningen, 1h åt gången med möjlighet till att köra 12h. Jag ville cykla 12h. Jag tänkte bara 1h framåt. För sa kroppen ifrån, alltså inte av trötthet och träningsvärk, utan mer av smärta – då skulle jag bryta. Jag ville minska riskerna för att åka på ytterligare skador. Och eftersom spinning är väldigt monotont är det stor risk för att något förslits. Ute kan jag cykla i 12h, men spinning är inte riktigt samma sak. Man kan inte vila från rörelsen eftersom tramporna alltid måste hållas igång, man kan bara vila från ansträngningen.

Kroppen vande sig vid ansträngningen och visste vad som var på gång. Jag gick in i någon bubbla som inte sprack förrän på kvällen. Jag var beredd på att det skulle bli jobbigt, men det gick ändå över förväntat.

Många olika ledare, pass och låtar

Till en början försökte jag analysera passen för att hämta inspiration till mina egna spinningpass. Jag insåg att vi inte riktigt lägger upp ett pass på samma sätt. Vissa pass var bättre och roligare än andra. Men varje pass var uppbyggt för 1h prestation och därför kunde jag inte köra passen fullt ut även att jag försökte hänga med i positionerna. Energin skulle ju räcka hela dagen. Efter några timmar hängde inte huvudet med i analysförmågan längre, då var det bara att göra det som ledare sa i min förmåga.

Det blev en fin dag. Jag visste vilka jag trampade för. Jag visste vad jag ville. Jag ville bara att kroppen skulle veta det också. Jag hade dippar lite då och då, men ändå inte allt för stora. Jag blev hungrig under ett pass på förmiddagen och insåg att energin jag tryckte i mig inte räckte. Smärta kom lite då och då i fötter, bak, och framförallt händer. Det längsta jag spinnat i sträck förut är 4,5h tror jag och när det var passerat klarade kroppen inte av att vara i samma position för länge. Jag var tvungen att ha variation. Men inte för snabba byten mellan sitta och stå, för det slet också. Jag kunde inte köra på för snabbt, att pulsen steg för högt och jag kunde inte köra på för hårt att musklerna blev trötta. Lagom var bäst.

Vad tänker man på i 12h?

Allt rullade på, passen på morgonen var helt klart bäst. Eller så var det för att huvudet fortfarande orkade hänga med då. På kvällen var det bara en mental kamp om att hänga i lite till. Timmarna rusade iväg och trots att jag hade en tickande klocka framför mig som blicken fastnade på, var det som om jag inte såg klockan. Jag blev slöare i tanken och om du frågar mig vad jag tänkte på hela dagen, kan jag ärligt inte svara på det – tomma tankar, eller vad som kommer hända i pausen.

Värmeutslag på hela benen

Det var väldigt varmt och kvavt i lokalen att när jag kom tillbaka efter någon minut ute i friska luften kändes det som någon ströp mig. Det var bättre att vara kvar i den dåliga luften hela tiden. Jag försökte bara dricka när jag var törstig, till en början blev det lite och mot slutet blev det mycket.

Med tre timmar kvar började det klia på benen, det såg ut som en allergisk reaktion som jag aldrig har fått tidigare. Jag undrade vad som hade hänt, för jag hade ju bara spinnat. I pausen tvättade jag av benen, för jag tänkte att det kanske reagerade på svetten de hade blivit utsatta för hela dagen – trots att jag bytte kläder då och då. Utslagen ville inte ge med sig, men jag pratade med sjuksköterskor som också spinnade och det var troligtvis inget farligt. Så länge det stanna på benen. Jag chansade på att köra vidare. I efterhand var det värmeutslag jag hade fått över hela benen, som man tydligen kan få av fysisk ansträngning.

Tröttheten slog mig som en vägg med 1h kvar

Tröttheten i kroppen slog till prick 17.45, men drygt en timma kvar av dagen. Benen orkade inte mer, de blev otroligt stela och slitna. Nu var det bara en kamp i huvudet som gällde fram till målet. Och jag visste att jag skulle klara det.

Jag gillar att utmanas och speciellt för en bra sak. Jag älskar små som stora äventyr och ett äventyr behöver inte alltid vara långt borta. Att sitta på en spinningcykel i 12h är egentligen väldigt lätt. Du behöver bara en spinningcykel, vara lite tränad, gilla att göra det och ha en vilja. För viljan är det som hjälper dig mentalt, vilket är den största utmaningen med en dag som denna.

Hur många mil kommer man på 12h spinning?

Hur många mil det blev vet jag inte, men förra året cyklade jag Vätternrundan på 10h och då utmanade jag hjärtat i intensitet betydligt mer. Jag hade aldrig pulsbandet på mig i lördags, för jag ville undvika skav men jag är helt säker på att jag inte var uppe på lika hög puls som jag var under Vätternrundan.

Ett event över hela Sverige

Friskis & Svettis Jönköping slog rekord med sina över 130 000kr till Barncancerfonden och 80 cyklar. I Lidköping arrangeras det största Spin of Hope i Sverige och de samlade in över en halv miljon kronor, där några av mina Team Rynkeby-vänner var med och deltog. I hela Sverige var målet 5 miljoner. Ett helt fantastiskt event!

spinofhope

Mars mars månad

Utmaningar

Dagarna bara rusar förbi, framförallt månaderna. Tänk att det redan är mars månad. Utan att jag egentligen har tänkt så mycket på det. Jag försöker mest vara här och nu. Men egentligen vet jag inte om jag ens är det? Det känns som jag bara brottar mig fram genom uppgifter och måsten. När jag väl tvingar mig att inte göra någonting då har jag absolut ingenting att göra, då blir jag istället rastlöst.

Jag vet att jag måste vara fokuserad för att orka med den här månaden, samtidigt är jag inte mentalt här. Jag svävar i några andra tankar. Tankar som plötsligt växte fram förra veckan när jag hade en veckas ledighet. Det brukar bli så. Undra om det är sådana tankar som flyger på en direkt när man upptäcker annat än vardagen, eller om det faktiskt är något jag vill fortsätta tänka på? Det kanske är rätt väg framåt?

En full-fart-månad

Just nu ska jag bara kämpa på den här månaden, sen får jag andas. Jag vet dock att det inte är helt optimalt, den livsstil jag lever just nu. Jag åker på förkylning efter förkylning. Jag är småstressad mest hela tiden. Egentligen vet jag inte vad det är jag vill göra eller behöver göra. Jag har tappat motivation till det mesta och jag måste hitta det där gyllene som jag kan fylla dagarna med. Jag måste bara överleva och på vägen dit hitta en balansgång, med lediga stunder. När april är här då kan jag pusta ut. Då måste jag pusta ut!

Förra veckan var verkligen magisk och jag önskar jag var kvar där uppe på fjället. Men nu ska jag jobba massor och jag har massvis av plugg. I övrigt är det inte speciellt mycket planerat. Jag hoppas på att våren kommer och att jag kan ta de första cykelturerna för säsongen. Som jag längtar!

tandadalen

28 dagar av februari

Utmaningar

Årets kortaste månad är här. 28 dagar av februari som jag ska ta tillvara på och göra det bästa utav. Jag vill prioritera kroppen igen. För hälsan har det varit lite sisådär med sedan den långdragna förkylningen i en månad över julen, som nog troligtvis orsakades av julgranen. Men så fort granen åkte ut blev jag frisk. Januari blev en riktigt skön start, med både några äventyr på bortaplan samt förändring i vardagen.

Numera är jag hemma väldigt stor del av veckan, det har hindrat styrketräningen och simträningen som finns i Jönköping. Däremot känns det som jag är ledig hela veckan, eftersom jag sitter hemma och arbetar eller pluggar. Jag gillar min nya vardag.

Fånga dagen och var aktiv!

Nu vill jag lyssna på kroppen och komma tillbaka till en aktiv livsstil igen. Jag har några mål i sikte till sommaren. Allt i vardagen är i sprillans nytt längre, så på något sätt borde rutiner gå att få in. Att gå några hundra fler steg om dagen eller att få några minuter mer frisk luft borde också gå.

Det jobbigaste är att jag gärna vill bocka av veckans uppgifter så snabbt som möjligt för att känna mig klar. Men det går inte riktigt, för då jobbar och pluggar jag hela dagarna för att sedan upptäcka att man alltid kan göra mer. Det har stressat upp mig. Jag måste minska stressen, försöka vara i fas med alla deadlines och känna mig nöjd för dagen med det jag har åstadkommit.

Att stänga av är viktigt. Vila och återhämtning är viktigt. Att röra på sig är viktigt.

Dessutom ska jag börja träna ordentligt, som en paus från allt annat. Som en belöning. För att vara snäll mot kroppen. För att ta vara på livet. Jag förstår inte riktigt varför jag inte har fått till det hittills, men jag hamnade i en riktig motivationsdipp i och med förkylningen. Sen har jag försökt jobba mig tillbaka.

Idag beställde jag en ny mer ergonomisk kontorsstol så att ryggen blir glad igen. Redan från pluggstarten i höstas har ryggen och nacken bråkat med mig, till skillnad från ett aktivt jobb innan dess. Jag har skaffat gymkort på ett gym bara några hundra meter hemifrån också, så att jag faktiskt kan styrketräna när som helst i veckan utan att åka fyra mil enkel väg. Löpningen och spinningen är jag också igång med.

Februaris utmaning – Vasaloppet

I slutet av månaden ska jag åka nio mil skidor mellan Sälen och Mora, därefter ska jag ha en vecka i fjällen med massor av skidåkning. Några kalas ska hinnas med innan dess och säkert massa andra saker. Men jag ser fram emot en lugn februari, där jag upptäcker min närmiljö – kanske i ett par löparskor. Vardagsäventyr tror jag på nu och att bara göra det som kommer på tanken. Att göra det enkelt för sig.

Det är viktigt att stanna upp. Förra året inledde jag månaden med en träningshelg i Borås, en simvecka på Playitas och sportlovet i Åre. Det var en fin månad, med mycket aktivitet. Ett år går snabbt, men det innehåller mycket också. Nu rockar vi kärleks-februari!

hantlar

It’s january

Utmaningar

Tänk att det är januari 2017 nu. Men datum är bara siffror efter varandra eller? Jag vet faktiskt inte. Eftersom jag gillar siffror blir det att datum automatiskt fastnar hos mig. Kontrollen för ordning och reda spelar också en stor del av vad det är för datum. För i min hjärna känns det mest optimalt för nystarter eller omstarter på måndagar, månadsskift eller årsskift om man känner för förändring.

December blev en fin månad, väldigt kravlös men innehållsrik så som jag ville ha det. Egentligen gjorde jag inte speciellt mycket sett i min kalender. Men det jag gjorde betydde mycket för mig, för min hälsa och för mitt välbefinnande. Speciellt i en riktning att hantera stress. Jag älskar livet som det är just nu och som det har varit de senaste månaderna, eller hela 2016 faktiskt.

Jag gillar livet och balansen just nu

Jag gillar inte nyårslöften och kommer inte ha något heller. Jag har redan skrivit om mina mål för 2017. Något mer än så planerar jag inte för idag. Jag har insett hur skönt det är att ta varje dag som den kommer och göra den riktigt bra utefter de förutsättningar som finns just då. På så sätt kan alla dagar bli helt fantastiska, utan förväntningar som går i kras eller en längtan efter något annat. Jag älskar balansen.

Sara på Träningsglädje skrev några riktigt bra tips inför det nya året. Ett tips var att gå in i varje månad med en ny intention. Det tyckte jag var himla bra. Det är så jag lever lite för också, just för att jag ska gilla alla månader om året och värdesätta det jag behöver eller vill göra just den tidpunkten på året. Jag brukar vid varje månadsskift avsluta månaden som varit och sen tänka några tankar om den kommande. Som en process till uppföljning och vägvisning på en och samma gång.

Januari ska bli otroligt bra också

Men nu väljer jag att ta med mig lugnet från december in i januari, försöka få till den här månaden lika bra och glädjas av varje stund jag får uppleva. Jag vill fortsätta ha en aktiv livsstil, vara ute så mycket jag bara kan och ibland ta det väldigt lugnt utan några som helst krav – varken från någon annan eller från mig själv.

Jag vet att januari kommer betyda förändring i mitt liv, igen. Jag ska genomgå den så smidigt som möjligt, hoppas jag. Dessutom vill jag få in skidåkning och förberedelse inför Vasaloppet. Om det så är rullskidor, skidspecifik styrketräning, skidläger och pepp i form av att se eliten köra Världscup i Ulricehamn. Dessutom ska jag fortsätta göra varje dag unik och ha en guldkant på alla dagar på olika sätt. Jag vill fortsätta uppleva saker, umgås med vänner och dessutom släkten som fortfarande har en del kalas av fira av innan månaden är slut.

Årets bästa månad, december, är slut. Årets tråkigaste månad, januari, är här. Men allt blir vad man gör det till, eller hur? Så nu gör vi januari sjukt bra!

rosor

Mål 2017

Utmaningar

Inga nyårslöften bara mål för 2017 att sträva mot. Jag vill ha sådant som tillförs i livet, inget som tas bort eller blir förbud. Jag startade 2016 med att skriva mina drömmar, nu när jag läste det igen blev jag nästan tårögd för alla drömmarna är verkligen Clara och jag har nästan gjort allt jag ville göra 2016 (utan att aktivt tänkt på det). Där skrev jag också att jag inte ville ha för många mål, för att lämna utrymme till spontanitet och sänka stressen. För de mål jag sätter upp gör jag verkligen allt för att lyckas med, sen kan alltid mål ändras längs vägen.

Jag tänker att jag vill ta med mig den tanken in i 2017 också, egentligen vill jag ta med mig alla drömmar i det inlägget. Men jag ska fokusera på några mål som jag hittade i min bok om drömmar och oftast är det fysiska utmaningar. Vissa saker vill jag bara ta som de kommer.

Bestäm över livet och gör det du själv vill. Gör något drömmigt varje dag!

Bara för att det om några veckor blir ett nytt år behöver inte det betyda nystart för alla. Jag har fullkomligt älskat 2016, det har varit bäst och egentligen vill jag inte att det ska ta slut. Jag kommer ihåg att sist jag hade ett sånt där bäst år var 2013 eller om 2015 också var i topp.

Nystarter och synen på ett år

Jag tänker åren som i en cirkel, att man kommer tillbaka till samma punkt 365 dagar senare, bara att man är ett år äldre. Eller så kan man tänka åren som ett långt snöre, där det återkommande inte alls har ett mönster. Eller så tänker man varje år som något helt annat. Hur ser du på ett år?

När man tänker i en cirkel blir det automatiskt som en nystart varje gång man når toppen vid december – januari. Varje år har något visst. I år gick jag in med tänket att det kommer bli ett riktigt bra år och det blev det. Inställning! Gör det till det du vill att det ska bli. Så tänker jag inför 2017 också. Man bestämmer mycket själv över hur ens år ska bli. Äg ditt liv!

I tanken är jag redan inne i 2017

Jag är med i Team Rynkeby Jönköping 2017 och projektåret startade i september, vilket har gjort att just siffran 2017 inte är en ovana för mig. Faktum är att jag redan i oktober kom på mig själv skriva att det var 2017 alla redan, på så sätt är mina tankar redan inställda på nytt år. Tankar är intressanta men kluriga.

När jag redan i somras började tänka på nästa lopp-säsong ville jag ge mig på En svensk klassiker igen, men sen råkade det bli ytterligare ett år med Team Rynkeby som krockar med Vansbrosimningen. Dessutom krockar Ironman Jönköping som jag också hade tänkt mig.

Lopp och tävlingar 2017

Jag har tänkt om och istället ska jag cykla Gränna – Paris med Team Rynkeby Jönköping för en tredje gång. Jag vill cykla min femte Vätternrunda, helst snabbt. Jag vill bli en mycket bättre skidåkare och ge ett fjärde försök till att ta mig Öppet spår, Sälen – Mora på längdskidor för en andra gång.

Styrka och uthållighet, som var ledord för 2016 kommer bli mina ledord för 2017 också. En stark och uthållig kropp, men även mentalt. Jag vill bli skadefri, jag vill kunna löpträna smart. För i augusti ska jag till Kalmar igen och förhoppningsvis nå målet jag satte upp för årets Ironman. Som uppvärmning vill jag köra Borås Triathlon.

Andra mål och utmaningar 2017

Jag vill fortsätta jaga kunskap. Jag vill att varje dag ska vara unik. Jag vill uppleva saker. Jag vill utmana min sociala förmåga, umgås med vänner. Utmana rädslor. Jag vill fortsätta prioritera mig själv, min hälsa och det jag mår bra av. Acceptera tiden som den är och jag vill inse att vissa saker inte längre har en lika stor betydelse för ditåt jag vill. Mer offline! Låg stressnivå och massvis av kärlek till livet. 2017 kommer bli bra!

clara_header