Jag hade länge planerat att om det verkligen inte kom något annat i vägen skulle jag ta bilen till Kalmar, lördagen den 15 augusti och så blev det faktiskt! Det är oftast man/jag har massa saker i luften, som sedan ändå inte blir av. Men det här var något jag verkligen ville göra, så jag planerade, jag siktade in mig på det och verkligen slog slag i saken.

03.30 ringde väckarklockan igår och jag åt frukost innan jag snabbt hoppade in i bilen för att köra mot Kalmar under morgonen. Jag var pigg till en början, men efter någon timma slog tröttheten till och då stannade jag på en parkeringsficka för att ta en 5 minuters powernap, efteråt åt jag en av chokladbarsen som jag hade med mig som nödproviant under dagen. Det var nog första gången jag åt choklad klockan 05.00 på morgonen, men det smakade riktigt gott och efter energipåfyllningen var jag pigg resterande sträcka.

Vägarna var väldigt tomma, likaså inne i Kalmar. Men deltagarna och deras anhöriga hade redan vaknat, så det var livat i staden vid 07.00. Varför jag gick upp så tidigt var för att jag ville se simdelen också, jag ville se alla momenten och eftersom starten gick vid 07, var jag helt enkelt tvungen att vara där då. Det var mysigt, för solen och dagen höll på att vakna till liv samtidigt som jag åt min andra frukost och blickade ut över vattnet där dem första simmarna snart skulle dyka upp.

Jag satt länge och kollade på simningen, bytte sedan plats till när dem gav sig iväg på cyklingen, för att senare ställa mig vid rondellen där dem skulle varva på cyklingen. Strax därefter kollade jag in löpningen och vandrade lite i staden. Jag har inte varit i Kalmar många gånger, men av det jag såg så är det en fin stad! Jag hade med mig lite matsäck, eller mellanmål, men när det tog slut åt jag en hamburgertallrik på en restaurang samtidigt som vinnaren var påväg in mot målet efter att ha varit igång i över åtta timmar.

Dem sista timmarna tillbringade jag på läktaren vid målet, jag hejade fram andra och tredje man, samt dem tre första kvinnorna och några fler. Sen fick det räcka för min del. Vädret var riktigt fint, varmt och soligt så jag kände mig lite utmattad efter att ha hållit igång sedan tidig morgon och brännan började kännas. Vid 17.30 köpte jag med mig lite choklad och sedan tog jag bilen hemåt efter en mycket lyckad lördag. Jag är otroligt nöjd över att jag åkte dit, för jag hade det superkul, trots att jag var själv. Eller själv var jag absolut inte, för jag har aldrig varit med om någon liknande publik (några jag kände såg jag också faktiskt). SÅ SJUKT HÄFTIGT! Stämningen var otroligt mäktig. Det sägs att Kalmar har världens bästa Ironman-publik och det stämmer nog. Själva loppet är mycket publikvänligt också, vilket jag skulle säga underlättar att få dit ännu mer människor som kollar. Coolt!

Jag nördade ner mig i form av att jag laddade ned en app där jag följde mina favoriter för att hålla koll på dem, samt att jag under dagen lärde mig en hel del nya namn. Jag kände till ett antal, men när dagen var slut visste jag ännu fler, bland annat topplaceringarna. Patrik Nilsson som vann, bara 23 år gammal var riktigt duktig. Det var roligt att se, svenskt rekord slog han också. 2012 var första året som Ironman Kalmar kördes och sedan dess hade det inte varit en svensk man på prispallen (vad jag förstod), i år kom både ettan och trean från Sverige!

Igår var jag nöjd över att stå vid sidan av och kolla på, med tanke på att det var den värsta simningen genom tiderna med riktigt höga vågor, det blåste ganska kraftigt på cyklingen och det var varmt under löpningen. Samt att jag hade en stukad fot och inte var i form för att klara av 3,8km simning, 18 mils cykling och dessutom springa ett marathon efter det.

Men… 2016, då ska jag göra allt för att ta mig i mål! Jag vill också! Jag vill uppleva den där mäktiga stämningen från den andra sidan mot vad jag upplevde igår och det var just därför jag ville åka till Kalmar igår. Jag ville veta mer om hur det var innan jag bestämde mig. Nu har jag bestämt mig! Träningen börjar nu, eller den har redan börjat för att jag ska klara av att fullfölja min dröm som jag har haft sedan 2012, alltså ta mig i mål i Ironman Kalmar och det ska vara under den femte upplagan. Och du kommer få följa med mig på resan dit, här på bloggen.