Nyfikenheten

Allmänt

En egenskap jag har är att jag är så fruktansvärt nyfiken och om det är bra eller dåligt vet jag inte. Jag vill veta mycket, jag sätter mig gärna in i saker, men då ska det vara utav mitt intresse. Jag vill gärna ägna mycket tid åt det och ibland tar det en stor del av dagen. Några exempel är att jag vill se alla tweets från dem personerna jag följer, jag får inte missa någon bild som finns i mitt Instagramflöde (vilket gör att jag måste kolla var dag), jag vill läsa alla bloggar jag följer, jag vill helst veta hur filmen slutar direkt och hur tvserierna slutar. Det kan ha lite med mitt kontrollbehov att göra också…

Så fort jag kommer på något, eller ser något som verkar spännande måste jag ta reda på mer fakta om det, jag kan inte bara släppa det. Om jag inte har tid för stunden skriver jag upp det i någon utav mina listor, för att vid ett senare tillfälle kolla upp det. Jag måste ju bara veta! Oftast är det ganska ointressant fakta som andra inte bryr sig om men jag vill veta, jag tycker det är intressant. Och minnet är ganska bra också.

Det hela kombineras med att jag vill göra så många olika saker att jag inte kan tillåta mig själv ta tid till onödiga saker, eller ägna min tid åt saker som jag inte trycker är roligt. Då blir det så fruktansvärt långtråkigt, jag vill ju ha utmaningar! Det var så jag kom fram till att förskollärare inte är min grej, jag stod inte ut med dem dagarna när jag inte hade fullt upp hela tiden. Det gör också att jag inte bara kan jobba för att avsätta tid, min tid är värdefull och då kan jag hellre ägna det åt något annat som jag vill (än att bara sitta stilla på ett jobb). Just nu brukar jag inte ha dem problemen på de tre jobben jag har, men det händer ibland att det kan bli långtråkigt när arbetssysslorna tar slut (som när jag måste vänta på när frukostgästerna äter upp).

Jag kan inte kolla på samma film två gånger (om det inte har gått jättelång tid sedan sist, typ 10år). Då blir jag uttråkad för jag vet vad som kommer hända. Jag kan inte ge mig själv ro att bara slötitta på tv, programmet måste vara intressant för annars kan jag hitta på något annat att göra. Jag kollar faktiskt på otroligt lite tv nuförtiden (eftersom det är få program jag tycker är roliga, dessutom väljer jag playen för att slippa reklamen som bara tar tid ifrån mig). När jag har samlat på mig ett antal avsnitt av någon serie, vill jag bara snabbt kolla igenom dem för att veta vad som händer sist (dock kan det ha med mitt beroende av att listor ska vara tomma att göra också). Har jag olästa böcker vill jag bara läsa ut dem för att veta vad som står i dem etc.

Det här går emot det jag lite försöker leva efter, att verkligen vara medveten i nuet. När jag läser själv vad jag har skrivit inser jag att jag bara vill till framtiden, att jag bara vill ha det avklarat. Men lite så är det i min verklighet. Jag bockar av saker var dag och sällan blir det en lugn stund då jag verkligen tänker på vad jag gör just nu. Allt har något som det är beroende av i framtiden. Och en sak ska vara klar innan jag börjar på nästa, helst ska jag ha så pass mycket tid att jag slipper avbryta mitt i allt också. Kommer jag på något så ska det helst ske direkt, jag kan bara inte vänta! Men samtidigt älskar jag att jag är så nyfiken, för det gör att jag inte ”slösar” tid på sådant jag inte gillar, det gör också att jag är effektiv, får veta mycket och dessutom hinner med mycket. Men ibland önskar jag att jag kunde ta det lite lugnare och inte tänka att det löser sig framöver, att jag bara kunde släppa pressen och inte ha sådant stort kontrollbehov. Det hela gör det mycket svårt att välja vilket yrke jag satsa på sedan, för jag ser bara väntan och långtråkigheten i många av jobben…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *